Om en timme och 50 minuter smäller det.
Tror inte riktigt att jag fattat vad jag gett mig in på än dock, kommer väl förstå det då jag är där ovh vilja springa skrikandes därifrån.

Det konstiga är att jag vet att monologen sitter och ändå nojjar jag mig varje sekund över att jag inte ska kunna den. Men det är bara att göra sitt bästa, får jag en black out så får jag. Inget mer med det, måste sänka prestationskraven lite vavavvaa!

Passar nu på att äta massa frukost, för med mina nerver så vet man aldrig när lill kaggen får mat igen.

lite smink på dethär så.